Berätta om din forskning!
“Jag är doktorand i Maria Swanbergs forskargrupp Translationell Neurogenetik. Min forskning går ut på att studera orsakerna till att vissa personer får Parkinsons sjukdom medan andra inte. Jag studerar därför framför allt genetik och hur vissa gener är kopplade till sjukdomen, men tittar även på livsstil och exponering för olika miljöfaktorer så som tobaksanvändning. Genom att studera genetiska och icke-genetiska faktorer i Parkinsons kan vi bidra till att förstå och identifiera biologiska processer som kan utgöra potentiella läkemedelsmål vid utvecklingen av framtida behandlingar.
I mitt huvudprojekt har jag kartlagt både genetiska och icke-genetiska riskfaktorer för Parkinsons sjukdom genom att använda data ifrån provinsamlingen ”Multipark’s biobank sample collection” (förkortat MPBC). Provinsamlingen består av ca 1000 personer med en Parkinsondiagnos och 1000 personer utan sjukdomen (”kontroller”), där patienter och kontroller har matchats på kön, födelseår och bostadsort. I studien har vi kunnat bekräfta tidigare rapporter kring kopplingar mellan sjukdomen och exponeringar för miljöfaktorer såsom bekämpningsmedel (pesticider). Vi har även kunnat bekräfta flera genetiska riskfaktorer för sjukdomen.
Utöver mitt huvudprojekt genomför jag både nationella och internationella samarbeten där jag deltar i studier för att förstå hur våra gener påverkar utvecklingen och progressionen av Parkinsons sjukdom samt REM sömnstörningen RBD (REM sleep behavior disorder), vilken ofta förekommer vid Parkinsons sjukdom.”
Vad upptäckte du?
“Totalt sett tror jag att den viktigaste insikten har varit att orsaken till Parkinsons sjukdom är mycket komplex och att populationsspecifika faktorer kan vara viktigare än man tidigare trott. Eftersom vissa genetiska varianter är mycket sällsynta behöver vi internationella samarbeten, men att enbart förlita oss på några få stora kohorter är riskabelt eftersom etnicitet kan spela roll för vissa typer av sjukdomen. För att fånga upp dessa skillnader behöver vi ha en större variation befolkningsgrupper i olika studier.
Dessutom upptäckte vi att en genetisk riskvariant, genen för PLPP4, var kopplad till en något ökad sjukdomsrisk som inte har rapporterats tidigare. Vi tror att denna variant kan vara populationsspecifik i de södra delarna av Sverige.”
Hur stor roll spelar PLPP4-genvarianten?
"Det är för tidigt att veta effekten av denna genvariant eftersom den hittills bara har setts i vår studie och i en annan från Oslo. Detta innebär att vi borde studera regionala skillnader även inom samma land. Det är också därför biobanker som samlats in från befolkningar på olika platser runt om i världen behövs. Enligt våra resultat ökar varianten i PLPP4-genen risken att utveckla Parkinsons sjukdom med cirka 30-40%. PLPP4 är ett enzym som är involverat i fett-signalering. Vissa forskare har föreslagit att Parkinsons sjukdom kan vara en så kallad lipidopati, driven av dysfunktionell fett-signalering, men detta återstår att klargöra."
Vilka är de viktigaste riskfaktorerna för Parkinsons sjukdom, i våra gener eller miljön?
"Vi vet fortfarande inte detta, men jag tror att miljöfaktorer i de flesta fall bidrar mer och att miljöfaktorer spelar en stor roll för den ökning av antalet individer med Parkinsons sjukdom som ses i världen. T.ex. i Kina verkar det vara en ganska stor ökning av Parkinsons sjukdom och detta sammanfaller med deras industrialisering och det faktum att luftföroreningarna har ökat dramatiskt de senaste decennierna där och att luftföroreningar tros vara en riskfaktor för Parkinsons sjukdom. Detta pekar mot att miljöfaktorer verkligen är viktiga för sjukdomsutvecklingen. Miljöfaktorer är förmodligen också lättare att modifiera och modifiering skulle kunna vara viktigt för att sakta ner ökningen av antal nya sjukdomsfall. Trots detta behöver vi öka vår förståelse om hur flera riskgener tillsammans med exponering för olika miljöfaktorer kan bidra till utvecklingen av sjukdomen. “
Varför är kaffe "skyddande"?
"Vi har inte undersökt möjliga molekylära orsaker till att Parkinsons sjukdom är förknippad med lägre konsumtion av kaffe även om vi kunde bekräfta att detta samband finns även i vår biobank. Sådana kopplingar mellan livsstil och risk att utveckla en sjukdom är alltid svåra att tolka. Det kan bero på att individer som är benägna att utveckla sjukdomen redan har en lägre nivå av dopamin i vårt belöningssystem. I så fall får de kanske inte samma känsla av njutning när de konsumerar kaffe och konsumerar kanske därför mindre. Men detta är inget vi med säkerhet vet, utan forskare måste undersöka detta experimentellt."
Hur hamnade du på MultiPark?
När jag letade uppsatsprojekt till mitt masterarbete sökte jag efter ett projekt inom neurovetenskap med fokus på epidemiologi. Jag hade haft Maria Swanberg som föreläsare i en kurs under min kandidatutbildning och av en slump hittade jag ett passande projekt hos henne! Maria är knuten till MultiPark och koordinator för provinsamlingen MPBC. Efter mitt masterprojekt blev jag erbjuden att fortsätta som doktorand och arbeta vidare med projektet.
Vad har du hittills uppskattat mest under din tid som doktorand vid MultiPark?
Det jag har uppskattat mest inom MultiPark är att vara en del av ett fantastiskt nätverk med många duktiga juniora och seniora forskare. Jag har framför allt uppskattat våra lunchseminarier inom doktorandutbildningen (Neuroscience graduate school seminar series) där man har kunnat få ta del av andra doktoranders forskning samt fått tillfälle att träffa andra inom Multipark och diskutera forskning.
Vad har hittills varit svårast under din forskartid?
I början var det att hitta andra forskare som sysslade med liknande projekt för att förstå analyserna jag ville göra. Jag är i grunden molekylärbiolog och farmaceut så det var lite utmanande att gå från det till att arbeta med bioinformatik. Men ska tilläggas att det också har varit en rolig utmaning!
Vad har varit mest stimulerande?
Mest stimulerande har varit att få möjligheten att sammanställa arbetet om MPBC (MultiParks biobank). Det är fantastiskt att så många människor vill bidra till forskning och jag är glad att jag fick chansen att arbeta med projektet. Det har även varit väldigt givande för mig att få samarbeta med ledande forskare inom genetik i Parkinsons sjukdom då jag har lärt mig enormt mycket.
Vad gör du när du inte arbetar?
När jag inte arbetar umgås jag gärna med familj, vänner och min hund Viggo.
Vad händer efter disputationen?
Bra fråga, det jag vet är att jag kommer att vara kvar i Marias forskargrupp, Translationell Neurogenetik, fram till sommaren.
