Den 11 april är det Världsparkinsondagen. I Sverige lever omkring 20 000 med Parkinsons sjukdom – en sjukdom där nervceller i hjärnan som styr rörelser gradvis bryts ner, vilket leder till symtom som skakningar, stelhet och långsamma rörelser.
Vid Skånes universitetssjukhus pågår just nu en världsledande klinisk studie där stamcellsbaserade celler transplanteras till patienter med Parkinsons sjukdom. Detta är resultatet av ett decennium av translationell forskning vid MultiPark. Och bakom kulisserna pågår flera andra projekt med Parkinsonforskning. Här är sex exempel – från molekyl till patient:
Minskning av specifika proteiner skyddar möss från motoriska symtom
På molekylnivå har forskare vid Experimentell neuroinflammation studerat hur Galektin-3, ett protein kopplat till neurodegeneration, påverkar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. Möss som saknade detta protein var skyddade från nervcellsskador och motoriska symtom, även om andra molekylära sjukdomstriggers fortfarande fanns kvar.
Signalvägar kopplade till neurodegeneration kan ge ledtrådar till nya strategier
"Våra resultat visar att signalvägar kopplade till neurodegeneration kan ge ledtrådar till nya strategier för att behandla eller förhindra Parkinsons sjukdom," säger Tomas Deierborg, professor och forskningsledare.
Nervkretsar och behandlingar
Andra forskargrupper, som Basala gangliernas patofysiologi, studerar hur signaleringen mellan nervceller i specifika kretsar påverkar de motoriska och icke-motoriska symtomen vid Parkinsons sjukdom. De undersöker även hur läkemedel kan lindra specifika symtom.
"Det är av yttersta vikt att förstå hur Parkinsons sjukdom påverkar nervceller och leder till problem med neurologiska funktioner. Vi känner ett stort ansvar att omsätta denna kunskap till nya och bättre behandlingar," säger Angela Cenci Nilsson, professor och gruppledare.
Grunden till nedstämdhet och depression
Depression och andra psykiska symtom kan allvarligt påverka livskvaliteten för personer med Parkinsons sjukdom, ibland mer än de motoriska symtomen. Den nybildade forskargruppen Molekylär neuroanatomi studerar utvalda grupper av nervceller och undersöker hur deras påverkan kan förändra beteenden hos möss.
Genom att kartlägga nervkretsarna som ligger bakom psykiska förändringar vid Parkinsons sjukdom kan vi hitta sätt att utveckla behandlingar
"Genom att kartlägga nervkretsarna som ligger bakom psykiska förändringar vid Parkinsons sjukdom kan vi hitta sätt att identifiera dessa symtom tidigt och utveckla behandlingar för att förbättra patienternas välbefinnande," säger Åsa Mackenzie, universitetslektor och forskningsledare.
Hur diabetes påverkar Parkinsons sjukdom
Sjukdomar kommer sällan ensamma. Därför undersöker forskare i gruppen Translationell neurogenetik hur olika aspekter av diabetes kan påverka Parkinsons i olika djurmodeller. Denna kunskap är viktig eftersom nya långtidsverkande diabetesbehandlingar nu blir alltmer tillgängliga på marknaden.
"Det är viktigt att förstå vilka delar av nya diabetesbehandlingar som kan vara gynnsamma för personer med Parkinsons sjukdom," säger Maria Swanberg, universitetslektor och forskningsledare.
Tidiga motoriska tecken
Forskargruppen Rehabilitering vid neurodegenerativa sjukdomar studerar kliniska patientgrupper för att identifiera tidiga och subtila motoriska tecken hos personer som löper risk att utveckla Parkinsons. Genom att samla in data från kliniska undersökningar, digitala mätningar samt frågeformulär ifyllda av studiedeltagarna kan de avgöra hur olika motoriska faktorer kan användas för att förutspå sjukdomsutveckling.
En tidig upptäckt gör det möjligt att sätta in behandling och stöd i ett tidigare skede
"En tidig upptäckt gör det möjligt att sätta in behandling och stöd i ett tidigare skede," säger Maria H. Nilsson, universitetslektor, fysioterapeut och forskningsledare.
Specialiserad Parkinsonvård i hemmet
Forskarna vid den Restorativa Parkinsonenheten undersöker hur vården kan anpassas för att bibehålla livskvaliteten hos patienter i de mest avancerade stadierna av Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism, när palliativ vård blir aktuell.
"Specialiserade Parkinsonsjuksköterskor ger vård i patientens hem, och vi utvärderar patienterna före och efter denna insats," säger Per Odin, professor och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus.
Med en samarbetsinriktad forskningsmiljö tar forskarna ständigt ett steg närmare en djupare förståelse, bättre behandlingar och ökad livskvalitet för personer med Parkinsons sjukdom.
